Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Vadstena kommun
Herrestads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Herrestads kyrka
Herrestads kyrka i Östergötland kan räknas som en av Sveriges äldsta kyrkor som ännu är i bruk.
Den äldsta bevarade stenkyrkan i Sverige ligger officiellt i Skåne. Det är Dalby Heligkorskyrka som grundades 1060. Men dels tillhörde ju Dalby under större delen av medeltiden (förutom en kort period på 1300-talet) Danmark, och dels har Herrestads kyrka en byggnadsdel som är äldre än så.
Det är en rest av en förmodligen tidigare stavkyrka på samma plats som revs då stenkyrkan uppfördes på 1100-talet. Träden till långhusets takstolar i ek har genom så kallad dendrokronologisk analys, det vill säga årsringsdatering visserligen visat sig vara fällda runt år 1112, men ett av träproven som togs avvek från de övriga. Ursprungsträdet till nockåsen i ek beräknas ha börjat växa redan på 800-talet, och avverkade vid mitten av tiohundratalet. Den gamla ekstocken är skulpterad men har inte speciellt bra passform, och man antar därför att den ursprungligen har formats för ett annat tak.
En liten den av Herrestads kyrka är alltså äldre än kyrkan i Skånska Dalby.
Herrestad var vid den tiden en stormannagård och kungsgård sannolikt tillhörande den Stenkilska ätten. I anslutning till kyrkan har man också funnit så kallade Eskilstunakistor, från tiohundratalet.
Till att börja med bestod den nuvarande stenkyrkan i Herrestad av långhus med kor och absid i öster. Ingångar fanns både från söder och norr och högt upp under takfoten satt små fönstergluggar utan glas. Mot slutet av 1100-talet tillkom ett kraftigt torn i väster, som byggde på några decennier senare. Tornets bottenvåning har tidvis fungerat som sockenmagasin.
Tornet fick en påbyggnad i början av 1880-talet, men den började med tiden vittra söder och togs därför bort i början av 1970-talet varvid tornet återfick sin tidigare höjd.
I tornet hänger två klockor. Storklockan är omgjuten flera gånger, senast 1861 av Car August Norling i Jönköping och lillklockan är gjuten 1680 hos Johan Meyer i Stockholm.
Kyrkan byggdes till och om under redan under medeltiden. I början av 1400-talet fick hela kyrkan tegelvalv, förmodligen utfört av en byggmästare från det närbelägna klosterbygget i Vadstena.
Även den stenmur som omgärdar kyrkogården är till en del från medeltiden.
Men om det inte vore för sockenstämman hade den gamla medeltida kyrkan rivits. Eftersom kyrkan förföll ville domkapitlet mot slutet av 1700-talet riva både Herrestads och Källstads kyrkor och bygga en ny gemensam kyrka. Sockenstämman protesterade och lovade istället att kyrkan skulle repareras, vilket också skedde.
Restaureringsarbeten har sedan dess skett kontinuerligt. Bland annat återfick interiören det mesta av sin tidigare medeltida karaktär i mitten av 1900-talet.
Till kyrkan hör ett par trädörrar från 1100 eller 1200-talet med konstrikt järnsmide, nu placerade i vapenhuset. Den bredare dörren som förmodligen satt i sydportalen är försedd med romanska motiv blandat med drakslingor. Den smala dörren fanns troligen ursprungligen i korportalen.
Kyrkans praktfulla altarskåp tillverkades på 1400-talet av hantverkare från Lübeck som verksamma vid Vadstena kloster.
I mitten visas "Marie kröning" och på sidorna bland annat tio apostlar. Man kan även ana fyra krönta kvinnliga martyrer.
I kyrkans kor står en kopia av en biskopsstol från medeltiden. Originalet finns i svårt skadat skick sedan början av 1900-talet på Statens historiska museum i Stockholm, som även har en medeltida dopfunt som tidigare stod i Herrestads kyrka.
Kyrkans nuvarande dopfunt av röd kalksten från närbelägna Borghamn är utförd 1946 efter professor Erik Lundbergs ritningar.
I slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet förändrades kyrkan åter. Då förstorades fönsteröppningarna och man lät måla över kalkmålningarna med vit färg.
En predikstol anskaffades 1688 från Lars Gabrielsson i Vadstena, som även är upphovsman till predikstolarna i Strå, Ekeby och Söderköping. I relief ser vi Kristus, de fyra evangelisterna och Johannes döparen. På baldakinen står Kristus, visande sina sår.
En ny altaruppsats tillverkades i början av 1700-talet av Olof Wiström i Vadstena. Han återanvände då mittenpartiet till altarskåpet från 1400-talet och gjorde en barockomfattning. På 1940-talet flyttades barockramen till södra sidan i koret, där den nu utgör en praktfull inramning till fönstret.
En Pietàgrupp från 1400-talet, förmodligen tillverkad i Vadstena, var tidigare övermålad, men har restaurerat. Dock återstår endast små rester av originalfärgerna.
Över dörren till sakristian finns en minnessten av kalksten över kyrkoherden och riksdagsmannen Per Lundborg som dog på Herrestads prästgård i maj 1817.
Målningar på läktarbarriären som visar Kristus och apostlarna, skapade 1756 av mäster Nicolaus Stoltz från Vadstena.
Kyrkan fick en orgel som placerades på en nyuppförd läktare i väster, som i mitten av 1700-talet dekorerades målaremästaren Sven Gustavsson Stoltz i Vadstena. Orgeln stod tidigare i Västra Tollstad kyrka och var ursprungligen byggd 1683 av mäster Georg Heim i Norrköping. Denna orgel ersattes på 1760-talet av ett nytt verk, byggt av den kände orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping.
Det nuvarande orgelverket byggdes 1967 av orgelbyggaren Reinhard Kohlus i Vadstena och har sex stämmor, en manual och pedal. Den gamla orgelfasaden står kvar och ska enligt uppgift vara en av landets äldsta bevarade fasader med ljudande fasadpipor.
I närheten av kyrkan ligger Herrestad Källaregård. Där finns en källarbyggnad i sten, kallad Biskop Kols källare, som har daterats till början av 1200-talet. Trots namnet var det inte biskop Kol som byggde den, utan hans efterträdare biskop Lars.
Kol ska däremot ha gett tillstånd att uppföra huset innan han dog år 1195. Källaren ska ha kostat 100 mark silver att bygga, vilket motsvarade priset av 25 oxar.
Den välvda stenkällaren med en träöverbyggnad som kallas cellarium är ett av få profana medeltidsbyggnader som finns bevarade i Sverige, och är förklarad som byggnadsminne.
Den äldsta bevarade stenkyrkan i Sverige ligger officiellt i Skåne. Det är Dalby Heligkorskyrka som grundades 1060. Men dels tillhörde ju Dalby under större delen av medeltiden (förutom en kort period på 1300-talet) Danmark, och dels har Herrestads kyrka en byggnadsdel som är äldre än så.
Det är en rest av en förmodligen tidigare stavkyrka på samma plats som revs då stenkyrkan uppfördes på 1100-talet. Träden till långhusets takstolar i ek har genom så kallad dendrokronologisk analys, det vill säga årsringsdatering visserligen visat sig vara fällda runt år 1112, men ett av träproven som togs avvek från de övriga. Ursprungsträdet till nockåsen i ek beräknas ha börjat växa redan på 800-talet, och avverkade vid mitten av tiohundratalet. Den gamla ekstocken är skulpterad men har inte speciellt bra passform, och man antar därför att den ursprungligen har formats för ett annat tak.
En liten den av Herrestads kyrka är alltså äldre än kyrkan i Skånska Dalby.
Herrestad var vid den tiden en stormannagård och kungsgård sannolikt tillhörande den Stenkilska ätten. I anslutning till kyrkan har man också funnit så kallade Eskilstunakistor, från tiohundratalet.
Till att börja med bestod den nuvarande stenkyrkan i Herrestad av långhus med kor och absid i öster. Ingångar fanns både från söder och norr och högt upp under takfoten satt små fönstergluggar utan glas. Mot slutet av 1100-talet tillkom ett kraftigt torn i väster, som byggde på några decennier senare. Tornets bottenvåning har tidvis fungerat som sockenmagasin.
Tornet fick en påbyggnad i början av 1880-talet, men den började med tiden vittra söder och togs därför bort i början av 1970-talet varvid tornet återfick sin tidigare höjd.
I tornet hänger två klockor. Storklockan är omgjuten flera gånger, senast 1861 av Car August Norling i Jönköping och lillklockan är gjuten 1680 hos Johan Meyer i Stockholm.
Kyrkan byggdes till och om under redan under medeltiden. I början av 1400-talet fick hela kyrkan tegelvalv, förmodligen utfört av en byggmästare från det närbelägna klosterbygget i Vadstena.
Även den stenmur som omgärdar kyrkogården är till en del från medeltiden.
Men om det inte vore för sockenstämman hade den gamla medeltida kyrkan rivits. Eftersom kyrkan förföll ville domkapitlet mot slutet av 1700-talet riva både Herrestads och Källstads kyrkor och bygga en ny gemensam kyrka. Sockenstämman protesterade och lovade istället att kyrkan skulle repareras, vilket också skedde.
Restaureringsarbeten har sedan dess skett kontinuerligt. Bland annat återfick interiören det mesta av sin tidigare medeltida karaktär i mitten av 1900-talet.
Till kyrkan hör ett par trädörrar från 1100 eller 1200-talet med konstrikt järnsmide, nu placerade i vapenhuset. Den bredare dörren som förmodligen satt i sydportalen är försedd med romanska motiv blandat med drakslingor. Den smala dörren fanns troligen ursprungligen i korportalen.
Kyrkans praktfulla altarskåp tillverkades på 1400-talet av hantverkare från Lübeck som verksamma vid Vadstena kloster.
I mitten visas "Marie kröning" och på sidorna bland annat tio apostlar. Man kan även ana fyra krönta kvinnliga martyrer.
I kyrkans kor står en kopia av en biskopsstol från medeltiden. Originalet finns i svårt skadat skick sedan början av 1900-talet på Statens historiska museum i Stockholm, som även har en medeltida dopfunt som tidigare stod i Herrestads kyrka.
Kyrkans nuvarande dopfunt av röd kalksten från närbelägna Borghamn är utförd 1946 efter professor Erik Lundbergs ritningar.
I slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet förändrades kyrkan åter. Då förstorades fönsteröppningarna och man lät måla över kalkmålningarna med vit färg.
En predikstol anskaffades 1688 från Lars Gabrielsson i Vadstena, som även är upphovsman till predikstolarna i Strå, Ekeby och Söderköping. I relief ser vi Kristus, de fyra evangelisterna och Johannes döparen. På baldakinen står Kristus, visande sina sår.
En ny altaruppsats tillverkades i början av 1700-talet av Olof Wiström i Vadstena. Han återanvände då mittenpartiet till altarskåpet från 1400-talet och gjorde en barockomfattning. På 1940-talet flyttades barockramen till södra sidan i koret, där den nu utgör en praktfull inramning till fönstret.
En Pietàgrupp från 1400-talet, förmodligen tillverkad i Vadstena, var tidigare övermålad, men har restaurerat. Dock återstår endast små rester av originalfärgerna.
Över dörren till sakristian finns en minnessten av kalksten över kyrkoherden och riksdagsmannen Per Lundborg som dog på Herrestads prästgård i maj 1817.
Målningar på läktarbarriären som visar Kristus och apostlarna, skapade 1756 av mäster Nicolaus Stoltz från Vadstena.
Kyrkan fick en orgel som placerades på en nyuppförd läktare i väster, som i mitten av 1700-talet dekorerades målaremästaren Sven Gustavsson Stoltz i Vadstena. Orgeln stod tidigare i Västra Tollstad kyrka och var ursprungligen byggd 1683 av mäster Georg Heim i Norrköping. Denna orgel ersattes på 1760-talet av ett nytt verk, byggt av den kände orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping.
Det nuvarande orgelverket byggdes 1967 av orgelbyggaren Reinhard Kohlus i Vadstena och har sex stämmor, en manual och pedal. Den gamla orgelfasaden står kvar och ska enligt uppgift vara en av landets äldsta bevarade fasader med ljudande fasadpipor.
I närheten av kyrkan ligger Herrestad Källaregård. Där finns en källarbyggnad i sten, kallad Biskop Kols källare, som har daterats till början av 1200-talet. Trots namnet var det inte biskop Kol som byggde den, utan hans efterträdare biskop Lars.
Kol ska däremot ha gett tillstånd att uppföra huset innan han dog år 1195. Källaren ska ha kostat 100 mark silver att bygga, vilket motsvarade priset av 25 oxar.
Den välvda stenkällaren med en träöverbyggnad som kallas cellarium är ett av få profana medeltidsbyggnader som finns bevarade i Sverige, och är förklarad som byggnadsminne.
