Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Mjölby kommun
Hogstads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Hogstads kyrka
Sedan kyrkan ursprungligen byggdes på 1100-talet har den genomgått flera ombyggnader.
Mycket har alltså ändrats sedan kyrkan först uppfördes någon gång kring 1170. På 1300-talet byggdes kyrkan till åt väster, och under 1400-talet uppfördes sakristian.
Sitt nuvarande utseende fick kyrkan i slutet av 1700-talet, då långhuset förlängdes åt väster, det medeltida vapenhuset i söder revs, tornet restes och de medeltida valven ersattes med brädvalv.
Tornet som ersatte en knappt 100 år gammal klockstapel uppfördes av den tidens mest verksamme byggmästare i Östergötland, Casper Seurling. Men man har funnit tecken på att det redan långt tidigare funnit planer på att bygga ett torn, planer som dock aldrig kom till utförande.
På 1960-talet renoverades och restaurerades kyrkan först interiört under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, och senare åtgärdades även exteriören.
På Historiska museet finns en predikstol från Hogstads kyrka att beskåda, tillverkad på 1500-talet, och som med det räknas som en av landet två äldsta. Den andra finns i närliggande Normlösa kyrka.
Den nuvarande predikstolen tillverkades i barockstil 1717 av mäster Wiström i Vadstena och skänktes av rusthållaren Måns Jönsson i Bocketorp. Skulpturerna som föreställer Petrus och evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes togs bort 1875 då predikstolen flyttades från södra sidan till nuvarande platsen. Men predikstolen återställdes till ursprungligt skick i mitten av 1960-talet.
Runt 1760 skaffade man en orgel tillverkad av den orgelbyggaren Jonas Wistenius. Han startade en orgeltillverkning i Linköping, som senare övertogs av Pehr Schiörlin.
I slutet av 1800-talet installerades en ny orgel, tillverkad av P Åkerman. Den nuvarande orgeln kom dock på plats 1964, tillverkat av Reinhard Kohlus. Man behöll då den äldre orgelfasaden.
Dopfunten av sandsten daterad till andra halvan av 1100-talet är tillverkad av en stenmatare som går under namnet Mäster Arcadius. 1660 skaffade man en ny dopfunt, tillverkad av Michael Hackes verkstad i Skänninge.
På norra korväggen finns ett krucifix i gotisk sil från 1300-talet. Korset satt ursprungligen i den triumfbåge som tidigare fanns mellan långhuset och koret.
Altarskåpet i form av en triptyk är från senmedeltiden. I mitten ser vi Jesus på korset och på vardera sida tre apostlar med attribut. Apostlarna från vänster till höger är Petrus med nyckeln, Johannes med kalken, Filippus med korsstaven, Andreas med ett X kors, Matteus med hillebarden och Paulus med ett svärd. Närmast Jesus står två okända personer på vardera sida.
I kyrkan finns en rad med träskulpturer från medeltiden.
Här finns bland annat en Anna själv tredje skulptur, men när skulpturen ursprungligen tillverkades under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal föreställde den en Mariabild. Den gjordes troligen om av en lokal bildsnidare till den nuvarande Anna-själv-tredje-bilden på sent 1400-talet då en ny överdel kom till.
Här finns en bild av aposteln Jakob i höggotisk stil som under 1400-talet blev försedd med nytt huvud. Han avbildas i en pilgrimsdräkt ränsel, mantel och hatt med en mussla. Kanske var just aposteln Jakob kyrkans skyddshelgon.
Även Madonnan med Jesusbarnet är från 1400-talet.
Trästatyetten av aposteln Paulus som står i långhusets nordvästra hörn är från 1717.
I kyrkorummet finns också flera begravningsvapen. Bland annat på långhusets norra sida över Udde Ödla som var
landshövding i Nylunds och Tavastehus län i södra Finland, och som dog i Helsingfors 1668. Hans maka Mechtild
Ribbing var ägare till Lilla Ljunga i Hogstad och avled där 1692.
På södra sidan finns också ett begravningsvapen för ryttmästaren Andreas Blomenschiöld, som dog i Polen 1703.
Kyrkans båda klockor är värd att nämnas. Den mindre klockan är troligen från senare halvan av 1200-talet och med det
den äldsta kyrkklockan i Östergötland.
Storklockan som är också den gammal, gjuten år 1445, och har ett pilgrimsmärke som föreställer heliga martyren
Quirinus, som var skyddshelgon för den tyska staden Neuss nära Düsseldorf. På klockan finns också en text på latin som
stöder teorin om att kyrkan under medeltiden var helgad åt Sankt Jakob. I översättning står där: ”I Herrens1445:e år.
Hjälp oss Sankt Jakob.”
Mycket har alltså ändrats sedan kyrkan först uppfördes någon gång kring 1170. På 1300-talet byggdes kyrkan till åt väster, och under 1400-talet uppfördes sakristian.
Sitt nuvarande utseende fick kyrkan i slutet av 1700-talet, då långhuset förlängdes åt väster, det medeltida vapenhuset i söder revs, tornet restes och de medeltida valven ersattes med brädvalv.
Tornet som ersatte en knappt 100 år gammal klockstapel uppfördes av den tidens mest verksamme byggmästare i Östergötland, Casper Seurling. Men man har funnit tecken på att det redan långt tidigare funnit planer på att bygga ett torn, planer som dock aldrig kom till utförande.
På 1960-talet renoverades och restaurerades kyrkan först interiört under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, och senare åtgärdades även exteriören.
På Historiska museet finns en predikstol från Hogstads kyrka att beskåda, tillverkad på 1500-talet, och som med det räknas som en av landet två äldsta. Den andra finns i närliggande Normlösa kyrka.
Den nuvarande predikstolen tillverkades i barockstil 1717 av mäster Wiström i Vadstena och skänktes av rusthållaren Måns Jönsson i Bocketorp. Skulpturerna som föreställer Petrus och evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes togs bort 1875 då predikstolen flyttades från södra sidan till nuvarande platsen. Men predikstolen återställdes till ursprungligt skick i mitten av 1960-talet.
Runt 1760 skaffade man en orgel tillverkad av den orgelbyggaren Jonas Wistenius. Han startade en orgeltillverkning i Linköping, som senare övertogs av Pehr Schiörlin.
I slutet av 1800-talet installerades en ny orgel, tillverkad av P Åkerman. Den nuvarande orgeln kom dock på plats 1964, tillverkat av Reinhard Kohlus. Man behöll då den äldre orgelfasaden.
Dopfunten av sandsten daterad till andra halvan av 1100-talet är tillverkad av en stenmatare som går under namnet Mäster Arcadius. 1660 skaffade man en ny dopfunt, tillverkad av Michael Hackes verkstad i Skänninge.
På norra korväggen finns ett krucifix i gotisk sil från 1300-talet. Korset satt ursprungligen i den triumfbåge som tidigare fanns mellan långhuset och koret.
Altarskåpet i form av en triptyk är från senmedeltiden. I mitten ser vi Jesus på korset och på vardera sida tre apostlar med attribut. Apostlarna från vänster till höger är Petrus med nyckeln, Johannes med kalken, Filippus med korsstaven, Andreas med ett X kors, Matteus med hillebarden och Paulus med ett svärd. Närmast Jesus står två okända personer på vardera sida.
I kyrkan finns en rad med träskulpturer från medeltiden.
Här finns bland annat en Anna själv tredje skulptur, men när skulpturen ursprungligen tillverkades under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal föreställde den en Mariabild. Den gjordes troligen om av en lokal bildsnidare till den nuvarande Anna-själv-tredje-bilden på sent 1400-talet då en ny överdel kom till.
Här finns en bild av aposteln Jakob i höggotisk stil som under 1400-talet blev försedd med nytt huvud. Han avbildas i en pilgrimsdräkt ränsel, mantel och hatt med en mussla. Kanske var just aposteln Jakob kyrkans skyddshelgon.
Även Madonnan med Jesusbarnet är från 1400-talet.
Trästatyetten av aposteln Paulus som står i långhusets nordvästra hörn är från 1717.
I kyrkorummet finns också flera begravningsvapen. Bland annat på långhusets norra sida över Udde Ödla som var
landshövding i Nylunds och Tavastehus län i södra Finland, och som dog i Helsingfors 1668. Hans maka Mechtild
Ribbing var ägare till Lilla Ljunga i Hogstad och avled där 1692.
På södra sidan finns också ett begravningsvapen för ryttmästaren Andreas Blomenschiöld, som dog i Polen 1703.
Kyrkans båda klockor är värd att nämnas. Den mindre klockan är troligen från senare halvan av 1200-talet och med det
den äldsta kyrkklockan i Östergötland.
Storklockan som är också den gammal, gjuten år 1445, och har ett pilgrimsmärke som föreställer heliga martyren
Quirinus, som var skyddshelgon för den tyska staden Neuss nära Düsseldorf. På klockan finns också en text på latin som
stöder teorin om att kyrkan under medeltiden var helgad åt Sankt Jakob. I översättning står där: ”I Herrens1445:e år.
Hjälp oss Sankt Jakob.”
