Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Mjölby kommun
Mjölby kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Mjölby kyrka
Mjölby kyrka uppfördes ursprungligen under tidig medeltid, men då den drabbades av en omfattande brand på 1700-talet vet vi inte hur kyrkans ursprungliga planform såg ut. Av den medeltida kyrkan återstår endast delar av tornet.
Socknens största gård är Hulterstad, som fick säterirättigheter 1647 och som sedan mitten av 1700-talet ägts av släkten Ehrenkrona.
Både Mjölby och Sörby kyrkor var patronatskyrkor vilket innebar att ägaren till Hulterstad själv utsåg till exempel kyrkoherde. På kyrkogården finns ett gravkor för ätten Ehrenkrona på Hulterstad, uppfört i början av 1800-talet.
År 1771 inträffade en ödesdiger brand då kyrkan, prästgården och hela kyrkbyn brann ner. Drygt 20 år senare uppfördes en prästgård vid Duvelund på betryggande avstånd från övrig bebyggelse. År 1946 fick församlingen en ny prästgård i donation, belägen i kyrkans omedelbara närhet. Den uppfördes ursprungligen som privatbostad 1912.
Åtta år efter branden var den nya kyrkan klar för invigning. Arbetet med att bygga upp kyrkan leddes av murmästaren Peter Östberg från Skänninge efter ritningar utförda vid Överintendentsämbetet.
En omfattande renovering genomfördes i början av 1900-talet efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. Han var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter, och bland annat slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Men stora delar av Agi Lindgrens avlägsnades på 1940-talet då kyrkan åter renoverades, denna gång under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee från Norrköping.
Av den ursprungliga inredningen kvarstår endast predikstolen och altartavlan ”Jesus i Getsemane”. Den senare är målad av en okänd mästare, sannolikt med Stockholmsanknytning. En replik skall ha funnits i Änkhusförsamlingens kyrka i Stockholm.
Omfattningen är samtida och har Carl Gustaf Ehrenkronas och hans hustru Ulrika von Schwerins vapen målade på postamentet.
På södra vägget i kyrkorummet hänger ett krucifix som är snidat på 1930-talet av bildhuggaren W. Enelius i Linköping.
I slutet av 1960-talet fick kyrkan de målade glasfönstren, komponerade av professor Charles Crodel i München. Korfönstren föreställer Treenigheten och långhusets fönster visar scener ur Gamla och Nya Testamentet.
Bland kyrkans inventarier finns en dopfuntscuppa av kalksten, sannolikt tillverkad på 1660- eller 1670-talen i en verkstad i Skänninge eller Vadstena.
På sakristians östra sida finns en medeltida dörr med nitade järnplåtar bevarad, men dess ursprungliga placering är oklar.
1859 fick kyrkan en orgel byggd av Sven Nordström i Flisby, men det var inte den första orgeln. Den kom på plats redan 1715. Den nuvarande mekaniska orgeln är byggd 1989 av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund, och är den femte i ordningen. Fasaden är dock bevarad från 1859 års orgel.
Även kororgeln är byggd av Mårtenssons i Lund.
Socknens största gård är Hulterstad, som fick säterirättigheter 1647 och som sedan mitten av 1700-talet ägts av släkten Ehrenkrona.
Både Mjölby och Sörby kyrkor var patronatskyrkor vilket innebar att ägaren till Hulterstad själv utsåg till exempel kyrkoherde. På kyrkogården finns ett gravkor för ätten Ehrenkrona på Hulterstad, uppfört i början av 1800-talet.
År 1771 inträffade en ödesdiger brand då kyrkan, prästgården och hela kyrkbyn brann ner. Drygt 20 år senare uppfördes en prästgård vid Duvelund på betryggande avstånd från övrig bebyggelse. År 1946 fick församlingen en ny prästgård i donation, belägen i kyrkans omedelbara närhet. Den uppfördes ursprungligen som privatbostad 1912.
Åtta år efter branden var den nya kyrkan klar för invigning. Arbetet med att bygga upp kyrkan leddes av murmästaren Peter Östberg från Skänninge efter ritningar utförda vid Överintendentsämbetet.
En omfattande renovering genomfördes i början av 1900-talet efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. Han var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter, och bland annat slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Men stora delar av Agi Lindgrens avlägsnades på 1940-talet då kyrkan åter renoverades, denna gång under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee från Norrköping.
Av den ursprungliga inredningen kvarstår endast predikstolen och altartavlan ”Jesus i Getsemane”. Den senare är målad av en okänd mästare, sannolikt med Stockholmsanknytning. En replik skall ha funnits i Änkhusförsamlingens kyrka i Stockholm.
Omfattningen är samtida och har Carl Gustaf Ehrenkronas och hans hustru Ulrika von Schwerins vapen målade på postamentet.
På södra vägget i kyrkorummet hänger ett krucifix som är snidat på 1930-talet av bildhuggaren W. Enelius i Linköping.
I slutet av 1960-talet fick kyrkan de målade glasfönstren, komponerade av professor Charles Crodel i München. Korfönstren föreställer Treenigheten och långhusets fönster visar scener ur Gamla och Nya Testamentet.
Bland kyrkans inventarier finns en dopfuntscuppa av kalksten, sannolikt tillverkad på 1660- eller 1670-talen i en verkstad i Skänninge eller Vadstena.
På sakristians östra sida finns en medeltida dörr med nitade järnplåtar bevarad, men dess ursprungliga placering är oklar.
1859 fick kyrkan en orgel byggd av Sven Nordström i Flisby, men det var inte den första orgeln. Den kom på plats redan 1715. Den nuvarande mekaniska orgeln är byggd 1989 av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund, och är den femte i ordningen. Fasaden är dock bevarad från 1859 års orgel.
Även kororgeln är byggd av Mårtenssons i Lund.
