Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Mjölby kommun
Sya kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Sya kyrka
När Sya kyrka byggdes på 1770-talet var det som ersättning för en medeltida kyrkobyggnad som sannolikt uppfördes på 1200-talet. Kanske ingår delar av den medeltida kyrkan i Sya i dagens kyrkobyggnad, eventuellt består delar av den norra muren av medeltida murverk.
Den gamla medeltida kyrkan blev med tiden för liten för den växande församlingen, och vid mitten av 1700-talet fick församlingen stiftskollekt som bidrag till en ny kyrka. Egentligen ville man endast bygga till den gamla kyrkan, men slutligen bestämdes det att en ny kyrka skulle uppföras. För att minska utgifterna beslutade man att vänta med att bygga sakristia och torn.
När den en nya kyrkan uppfördes 1774 var Petter Andersson och Måns Månsson byggmästare. Bara något år senare utnämndes Petter Andersson till stiftsbyggmästare och Måns Månsson till stiftsmurmästare.
De arbetade även tillsammans med Viby kyrka, som ligger några kilometer öster om Sya, och de båda kyrkornas långhus påminner utvändigt om varandra.
År 1863 - alltså efter nästan 90 år - hade man slutligen råd att uppföra torn och sakristia. Ritningarna var upprättade av arkitekt Johan Erik Söderlund efter förslag från ”orten”.
1933 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Och under andra halvan av 1950-talet gjordes smärre ändringar efter förslag av Erik Lundberg, som var arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan.
En ornerad dopfunt av kalksten är tillverkad 1658 av Michael Hacke i Skänninge. Michael Hacke var utbildad stenhuggare i Stockholm och flyttade till Skänninge där hans bror var borgmästare. Vid hans verkstad tillverkades bland annat flera dopfuntar i kalksten. Dopfunten i Sya räknas som förebilden för de dopfuntar av samma modell som framför allt finns i Östergötlands västra del. Liknande dopfuntar tillverkades även av Andreas Silfverling i Vadstena, men att denna funt är ett verk av Michael Hacke vet vi, efter som han själv signerat sitt arbete.
Ett krucifix är tillverkat på 1300-talet.
Den nuvarande predikstolen är tillverkad 1863. Den gamla predikstolen är från 1689, tillverkad av Henrik Werner d.y. och förvaras nu på kyrkvinden.
Altartavlan som tillkom 1826 är utförd av Bengt Frökenberg som var målarmästare i Linköping. Tavlan vars motiv är nattvardens instiftande, och är en fri bearbetning av en av Pehr Hörbergs altartavlor med detta motiv, skänktes av rusthållaren Anders Andersson och hustrun Maria Christina Andersdotter i Hydinge Västergård år 1826.
Kyrkans gamla altarprydnad, altarskåpet är tillverkat vid senare delen av 1400-talet eller omkring år 1500 och är tillverkad i Nordtyskland. Skåpet har helgonet Sankt Martin som centralmotiv. Till höger om honom står Maria Magdalena, och till vänster helgonet Agnes med lamm och krona.
Relieferna på vänster sida föreställer Jesu födelse och Bebådelsen. På höger sida visar relieferna Omskärelsen och Marias död. Skåpet har målats om 1697 och 1900.
Kanske var Sya medeltida kyrka helgad åt Sankt Martin. Alternativ hörde altarskåpet ursprungligen till Sankta Ingrids kloster i Skänninge. Nunneklostret uppfördes på 1200-talet vid den befintliga kyrkan Sankt Martin och det är känt att det fanns ett altare i klostret som var helgat åt just Sankt Martin. Kanske har altarskåpet hört till det altaret och kan då ha kommit till Sya kyrka i samband med att Sankta Ingrids kloster förstördes genom brand 1531 eller i samband med reformationen.
En tavla berättar om ett ovanligt människoöde. Fransmannen Frantz L´orange som kämpade med svenska armén Polen, och blev tillfångatagen i slaget vid Poltava. 1720 - efter 11 år i rysk fångenskap släpptes han fri och kunde ta sig till Sverige, där han gifte sig och fick fyra barn.
Av tornets kyrkklockor är storklockan från 1603/1604 och lillklockan skänktes till kyrkan omkring 1680 och är omgjuten åren 1742, 1798 och 1824. 1824 göt av Lars Öhman om den. Fram till 1863 hängde klockorna i en klockstol på kyrkogården.
En större ljuskrona från 1710, skänkt av häradshövdingen Samuel Hitterhorn och dess maka i Hydinge.
Ljusbäraren är tillverkad och skänkt till kyrkan 1996 av kyrkvaktmästare Jan-Erik Unell. Förebilden till ljusbäraren har varit flodpärlmusslan, som det förr fanns gott om i Svartån som flyter förbi nära kyrkan. Underdelen av ljushållarna ska föreställa små musselskal.
Under andra halvan av 1700-talet byggde Lars Strömblad en orgel till kyrkan, men efter en tid var orgelverket nästan obrukbart och måste sedan repareas flera gånger. 1866 fick man en ny orgel, tillverkad av Åkerman & Lund i Stockholm.
1969 tillkom ett nytt orgelverk byggt av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund, men man behöll den befintliga fasaden.
Den gamla medeltida kyrkan blev med tiden för liten för den växande församlingen, och vid mitten av 1700-talet fick församlingen stiftskollekt som bidrag till en ny kyrka. Egentligen ville man endast bygga till den gamla kyrkan, men slutligen bestämdes det att en ny kyrka skulle uppföras. För att minska utgifterna beslutade man att vänta med att bygga sakristia och torn.
När den en nya kyrkan uppfördes 1774 var Petter Andersson och Måns Månsson byggmästare. Bara något år senare utnämndes Petter Andersson till stiftsbyggmästare och Måns Månsson till stiftsmurmästare.
De arbetade även tillsammans med Viby kyrka, som ligger några kilometer öster om Sya, och de båda kyrkornas långhus påminner utvändigt om varandra.
År 1863 - alltså efter nästan 90 år - hade man slutligen råd att uppföra torn och sakristia. Ritningarna var upprättade av arkitekt Johan Erik Söderlund efter förslag från ”orten”.
1933 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Och under andra halvan av 1950-talet gjordes smärre ändringar efter förslag av Erik Lundberg, som var arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan.
En ornerad dopfunt av kalksten är tillverkad 1658 av Michael Hacke i Skänninge. Michael Hacke var utbildad stenhuggare i Stockholm och flyttade till Skänninge där hans bror var borgmästare. Vid hans verkstad tillverkades bland annat flera dopfuntar i kalksten. Dopfunten i Sya räknas som förebilden för de dopfuntar av samma modell som framför allt finns i Östergötlands västra del. Liknande dopfuntar tillverkades även av Andreas Silfverling i Vadstena, men att denna funt är ett verk av Michael Hacke vet vi, efter som han själv signerat sitt arbete.
Ett krucifix är tillverkat på 1300-talet.
Den nuvarande predikstolen är tillverkad 1863. Den gamla predikstolen är från 1689, tillverkad av Henrik Werner d.y. och förvaras nu på kyrkvinden.
Altartavlan som tillkom 1826 är utförd av Bengt Frökenberg som var målarmästare i Linköping. Tavlan vars motiv är nattvardens instiftande, och är en fri bearbetning av en av Pehr Hörbergs altartavlor med detta motiv, skänktes av rusthållaren Anders Andersson och hustrun Maria Christina Andersdotter i Hydinge Västergård år 1826.
Kyrkans gamla altarprydnad, altarskåpet är tillverkat vid senare delen av 1400-talet eller omkring år 1500 och är tillverkad i Nordtyskland. Skåpet har helgonet Sankt Martin som centralmotiv. Till höger om honom står Maria Magdalena, och till vänster helgonet Agnes med lamm och krona.
Relieferna på vänster sida föreställer Jesu födelse och Bebådelsen. På höger sida visar relieferna Omskärelsen och Marias död. Skåpet har målats om 1697 och 1900.
Kanske var Sya medeltida kyrka helgad åt Sankt Martin. Alternativ hörde altarskåpet ursprungligen till Sankta Ingrids kloster i Skänninge. Nunneklostret uppfördes på 1200-talet vid den befintliga kyrkan Sankt Martin och det är känt att det fanns ett altare i klostret som var helgat åt just Sankt Martin. Kanske har altarskåpet hört till det altaret och kan då ha kommit till Sya kyrka i samband med att Sankta Ingrids kloster förstördes genom brand 1531 eller i samband med reformationen.
En tavla berättar om ett ovanligt människoöde. Fransmannen Frantz L´orange som kämpade med svenska armén Polen, och blev tillfångatagen i slaget vid Poltava. 1720 - efter 11 år i rysk fångenskap släpptes han fri och kunde ta sig till Sverige, där han gifte sig och fick fyra barn.
Av tornets kyrkklockor är storklockan från 1603/1604 och lillklockan skänktes till kyrkan omkring 1680 och är omgjuten åren 1742, 1798 och 1824. 1824 göt av Lars Öhman om den. Fram till 1863 hängde klockorna i en klockstol på kyrkogården.
En större ljuskrona från 1710, skänkt av häradshövdingen Samuel Hitterhorn och dess maka i Hydinge.
Ljusbäraren är tillverkad och skänkt till kyrkan 1996 av kyrkvaktmästare Jan-Erik Unell. Förebilden till ljusbäraren har varit flodpärlmusslan, som det förr fanns gott om i Svartån som flyter förbi nära kyrkan. Underdelen av ljushållarna ska föreställa små musselskal.
Under andra halvan av 1700-talet byggde Lars Strömblad en orgel till kyrkan, men efter en tid var orgelverket nästan obrukbart och måste sedan repareas flera gånger. 1866 fick man en ny orgel, tillverkad av Åkerman & Lund i Stockholm.
1969 tillkom ett nytt orgelverk byggt av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund, men man behöll den befintliga fasaden.
