Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Mjölby kommun
Väderstads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Väderstads kyrka
När den nuvarande kyrkan byggdes under första halvan av 1800-talet var det som ersättning för två äldre kyrkor, dels Väderstads medeltida kyrka som låg en dryg halvkilometer sydöst om den nuvarande kyrkan, och dels Harstads medeltida stenkyrka som låg en dryg kilometer sydväst om den nuvarande.
Redan vid en biskopsvisitation 1784 konstaterade biskop Uno von Troil att båda kyrkorna var för små för den växande befolkningen. Väderstads kyrka var dessutom helt förfallen.
Men det dröjde till 1818 innan man tog beslut om att bygga en ny gemensam kyrka för Väderstads och Harstads församlingar.
Länsbyggmästare Johan Holmberg upprättade ritningar till en ny kyrkobyggnad. Ritningarna omarbetades sedan något av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet.
1825 hade man fått in två anbud på byggnation av kyrkan, ett på 5 400 riksdaler och ett annat på 4 000 riksdaler.
Man valde det lägre anbudet som var inlämnat av byggmästare Thunström. Efter detta beslut avgick kyrkoherde Ohrling som ordförande i byggnadsdirektionen, och det visade sig också att Thunström inte var uppgiften vuxen.
Vid en avsyning 1830 hade delar av gipstaket fallit ned, och kontrollanten konstaterade att entreprenören inte i någon enda punkt fullgjort sin skyldighet. Thunström avpolleterades från arbetet och fick inte ut sitt innestående arvode om 1 000 riksdaler banco.
Thunström var även inblandad i andra samtida problemfyllda kyrkobyggen, bland annat Adelövs kyrka i Småland.
Det blev istället länsbyggmästare Johan Holmberg som fick slutföra bygget av Väderstad kyrka som kunde invigas 1840.
Församlingen fick dock inte igenom sin vilja angående namnet på kyrkan. De ville döpa den till Harstads kyrka, men förslaget godkändes tydligen inte för kyrkans namn blev istället officiellt Oscar Fredrik efter kronprins Oscar, som var hertig av Östergötland - och senare blev kung Oscar II.
Kyrkans interiör har under årens lopp förändrats. Arkitekt Johannes Dahl i Tranås ansvarade för en större renovering som utfördes mellan åren 1949 och 1953. Då ersattes ett kors som altarprydnad av en altartavla, målad av konstnären Einar Forseth, föreställande Jesus inför nutidsmänniskan, och skänkt av Märta Ottosson.
Einar Forseth fick även i uppdrag att färgsätta hela kyrkorummet med utgångspunkt från den nymålade altartavlan.
Vid den västra igenmurade ingången står en dopfunt av kalksten från 1200-talet. Den påträffades på kyrkogården 1926 och lär ha placerats där vid uppförandet av nya kyrkan. Cuppan tillkom dock så sent som 1868 och utfördes av Sam Pettersson i Linköping.
Dopfatet av mässing skänktes 1953 av De ungas sykrets.
På de ursprungliga ritningarna hade kyrkorummet försetts med en altarpredikstol, vilket dock ändrades under den långa byggnadstiden. I dag finns endast ett få altarpredikstolar bevarade i Östergötland, en av dem i Björsäters kyrka.
I kyrkan finns bland annat ett epitafium över Adam Johan Gripensköld som dog 1696.
På ena långhusväggen hänger ett altarskåp av ek tillverkat i verkstad i Östergötland i mitten av 1400-talet. Mittenpartiet föreställer överst Marias kröning i himmelen med fyra helgon. Till vänster står Katarina av Alexandria och till höger Barbara.
Under dem står fyra stycken apostlar. Det västra dörren visar överst Petrus och Paulus, under står Thomas och Jacob den yngre. På högra dörren står överst evangelisten Johannes och Jacob den äldre, under de står Mattias och en okänd apostel.
Ovanför altarskåpet hänger ett stort krucifix, "den lidande frälsaren", tillverkat i lövträ på 1300-talet i en verkstad i Östergötland.
År 1831 inköptes den gamla orgeln från Sankt Pers kyrka i Vadstena för 2000 riksdaler, men när den anlände till Väderstad var verket så skadat att det måste repareras för 1100 riksdaler.
Den ersattes 1861 av en ny orgel, byggd av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Son. Verket har senare genomgått flera renoveringar och ombyggnader.
Redan vid en biskopsvisitation 1784 konstaterade biskop Uno von Troil att båda kyrkorna var för små för den växande befolkningen. Väderstads kyrka var dessutom helt förfallen.
Men det dröjde till 1818 innan man tog beslut om att bygga en ny gemensam kyrka för Väderstads och Harstads församlingar.
Länsbyggmästare Johan Holmberg upprättade ritningar till en ny kyrkobyggnad. Ritningarna omarbetades sedan något av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet.
1825 hade man fått in två anbud på byggnation av kyrkan, ett på 5 400 riksdaler och ett annat på 4 000 riksdaler.
Man valde det lägre anbudet som var inlämnat av byggmästare Thunström. Efter detta beslut avgick kyrkoherde Ohrling som ordförande i byggnadsdirektionen, och det visade sig också att Thunström inte var uppgiften vuxen.
Vid en avsyning 1830 hade delar av gipstaket fallit ned, och kontrollanten konstaterade att entreprenören inte i någon enda punkt fullgjort sin skyldighet. Thunström avpolleterades från arbetet och fick inte ut sitt innestående arvode om 1 000 riksdaler banco.
Thunström var även inblandad i andra samtida problemfyllda kyrkobyggen, bland annat Adelövs kyrka i Småland.
Det blev istället länsbyggmästare Johan Holmberg som fick slutföra bygget av Väderstad kyrka som kunde invigas 1840.
Församlingen fick dock inte igenom sin vilja angående namnet på kyrkan. De ville döpa den till Harstads kyrka, men förslaget godkändes tydligen inte för kyrkans namn blev istället officiellt Oscar Fredrik efter kronprins Oscar, som var hertig av Östergötland - och senare blev kung Oscar II.
Kyrkans interiör har under årens lopp förändrats. Arkitekt Johannes Dahl i Tranås ansvarade för en större renovering som utfördes mellan åren 1949 och 1953. Då ersattes ett kors som altarprydnad av en altartavla, målad av konstnären Einar Forseth, föreställande Jesus inför nutidsmänniskan, och skänkt av Märta Ottosson.
Einar Forseth fick även i uppdrag att färgsätta hela kyrkorummet med utgångspunkt från den nymålade altartavlan.
Vid den västra igenmurade ingången står en dopfunt av kalksten från 1200-talet. Den påträffades på kyrkogården 1926 och lär ha placerats där vid uppförandet av nya kyrkan. Cuppan tillkom dock så sent som 1868 och utfördes av Sam Pettersson i Linköping.
Dopfatet av mässing skänktes 1953 av De ungas sykrets.
På de ursprungliga ritningarna hade kyrkorummet försetts med en altarpredikstol, vilket dock ändrades under den långa byggnadstiden. I dag finns endast ett få altarpredikstolar bevarade i Östergötland, en av dem i Björsäters kyrka.
I kyrkan finns bland annat ett epitafium över Adam Johan Gripensköld som dog 1696.
På ena långhusväggen hänger ett altarskåp av ek tillverkat i verkstad i Östergötland i mitten av 1400-talet. Mittenpartiet föreställer överst Marias kröning i himmelen med fyra helgon. Till vänster står Katarina av Alexandria och till höger Barbara.
Under dem står fyra stycken apostlar. Det västra dörren visar överst Petrus och Paulus, under står Thomas och Jacob den yngre. På högra dörren står överst evangelisten Johannes och Jacob den äldre, under de står Mattias och en okänd apostel.
Ovanför altarskåpet hänger ett stort krucifix, "den lidande frälsaren", tillverkat i lövträ på 1300-talet i en verkstad i Östergötland.
År 1831 inköptes den gamla orgeln från Sankt Pers kyrka i Vadstena för 2000 riksdaler, men när den anlände till Väderstad var verket så skadat att det måste repareras för 1100 riksdaler.
Den ersattes 1861 av en ny orgel, byggd av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Son. Verket har senare genomgått flera renoveringar och ombyggnader.
