Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Vadstena kommun
Källstads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Källstads kyrka
När Källstads kyrka uppförde på 1100-talet var det kanske som en kyrka knuten till en kungsgård eller stormannagård. I det kraftiga tornet finns en emporvåning - som jag återkommer till strax.
Tornet var placerat i öser över långhuset. Och av de endast omkring femton östtornskyrkor som är kända i Sverige, finns tre ännu bevarade i Östergötland - varav Källstads kyrka är en. De andra två är Ask kyrka och den kraftigt ombyggda kyrkan i Ödeshög.
På 1700-talet var den medeltida kyrkan i Källstad rivningshotad då Domkapitlet ansåg att församlingarna i Herrestad och Källstad skulle bygga en gemensam kyrka. Detta avvisades av sockenborna på båda platserna. Inte heller kom en planerad stor reparation av Källstads kyrka till stånd.
När invånarantalet i församlingen växte allt mer under 1800-talet blev det dock behov för mer utrymme i kyrkan. Efter ritningar av Johan Nyström påbörjades därför under 1860-talet en ombyggnad. Det gamla långhuset revs och ett nytt långhus som byggdes direkt öster om den gamla kyrkan anslöts till det medeltida tornet, vars exteriör ändrades och fick trappstensgavlar.
Kyrkan har två klockor; storklockan omgöts 1796 och lillklockan 1814 hos klockgjutaren Jonas Magnus Fries i Jönköping.
Det finns olika uppgifter på vem som var ansvarig arkitekt för ritningarna till den omfattande ny- och ombyggnaden på 1860-talet. Överintendentsämbetet arkitekt Ludvig Hawerman är sannolikt upphovsmannen. Det finns även uppgifter på att byggmästaren Johan Robert Nyström i Kristberg har utfört ritningarna till den nya kyrkan. Sannolikt har Nyström varit kyrkans byggmästare och kanske ritat en del av inredningen till Källstad kyrka.
1938 restaurerades kyrkan invändigt under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Två stora korfönster sattes igen och ett tredje, runt fönster ersattes med en öppning över altaret.
Rester av den gamla altaruppsatsen från 1700-talets början, skapad av Olof Wiström från Vadstena finns på olika ställen i kyrkan.
Altarmålningen skapad av konstnär Ludvig Frid har motivet "Kristus i Getsemane örtagård". Den ska enligt uppgift ursprungligen satts upp till minne av ryttmästare Fetter Ridderström, som avled 1748 och som fått sitt sista vilorum i vapenhuset.
Från den medeltida kyrkan finns en dopfunt av kalksten bevarad. På 1870-talet berättas det att den då stod på kyrkogården.
År 1841 byggde organisten och amatörorgelbyggaren Per Jonsson, Källstad, ett orgelpositiv för kyrkan, och han utvidgade också orgelverket 28 år senare. En del av pipmaterialet kommer från den rivna 1700-talsorgeln i Svanshals. Jonssons orgel står kvar men är ospelbar och väntar på en angelägen restaurering.
Den orgel som nu är i bruk byggdes 1952 av orgelbyggare Nils Hammarberg, Göteborg och placerades inuti orgelhuset, bakom det gamla verket.
Genom en liten dörr på tornets utsida kommer man via en smal trappa upp till tornets första våning. Där finns ett tunnvälvt kapell, som i öster har en altarnisch omgiven av en murad baldakin. Baldakinen har likheter i Lunds domkyrka, men framför allt med domkyrkan i Ribe i Danmark.
Det är oklart varför kapellet byggts och hur det använts.
Tornet var placerat i öser över långhuset. Och av de endast omkring femton östtornskyrkor som är kända i Sverige, finns tre ännu bevarade i Östergötland - varav Källstads kyrka är en. De andra två är Ask kyrka och den kraftigt ombyggda kyrkan i Ödeshög.
På 1700-talet var den medeltida kyrkan i Källstad rivningshotad då Domkapitlet ansåg att församlingarna i Herrestad och Källstad skulle bygga en gemensam kyrka. Detta avvisades av sockenborna på båda platserna. Inte heller kom en planerad stor reparation av Källstads kyrka till stånd.
När invånarantalet i församlingen växte allt mer under 1800-talet blev det dock behov för mer utrymme i kyrkan. Efter ritningar av Johan Nyström påbörjades därför under 1860-talet en ombyggnad. Det gamla långhuset revs och ett nytt långhus som byggdes direkt öster om den gamla kyrkan anslöts till det medeltida tornet, vars exteriör ändrades och fick trappstensgavlar.
Kyrkan har två klockor; storklockan omgöts 1796 och lillklockan 1814 hos klockgjutaren Jonas Magnus Fries i Jönköping.
Det finns olika uppgifter på vem som var ansvarig arkitekt för ritningarna till den omfattande ny- och ombyggnaden på 1860-talet. Överintendentsämbetet arkitekt Ludvig Hawerman är sannolikt upphovsmannen. Det finns även uppgifter på att byggmästaren Johan Robert Nyström i Kristberg har utfört ritningarna till den nya kyrkan. Sannolikt har Nyström varit kyrkans byggmästare och kanske ritat en del av inredningen till Källstad kyrka.
1938 restaurerades kyrkan invändigt under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Två stora korfönster sattes igen och ett tredje, runt fönster ersattes med en öppning över altaret.
Rester av den gamla altaruppsatsen från 1700-talets början, skapad av Olof Wiström från Vadstena finns på olika ställen i kyrkan.
Altarmålningen skapad av konstnär Ludvig Frid har motivet "Kristus i Getsemane örtagård". Den ska enligt uppgift ursprungligen satts upp till minne av ryttmästare Fetter Ridderström, som avled 1748 och som fått sitt sista vilorum i vapenhuset.
Från den medeltida kyrkan finns en dopfunt av kalksten bevarad. På 1870-talet berättas det att den då stod på kyrkogården.
År 1841 byggde organisten och amatörorgelbyggaren Per Jonsson, Källstad, ett orgelpositiv för kyrkan, och han utvidgade också orgelverket 28 år senare. En del av pipmaterialet kommer från den rivna 1700-talsorgeln i Svanshals. Jonssons orgel står kvar men är ospelbar och väntar på en angelägen restaurering.
Den orgel som nu är i bruk byggdes 1952 av orgelbyggare Nils Hammarberg, Göteborg och placerades inuti orgelhuset, bakom det gamla verket.
Genom en liten dörr på tornets utsida kommer man via en smal trappa upp till tornets första våning. Där finns ett tunnvälvt kapell, som i öster har en altarnisch omgiven av en murad baldakin. Baldakinen har likheter i Lunds domkyrka, men framför allt med domkyrkan i Ribe i Danmark.
Det är oklart varför kapellet byggts och hur det använts.
