Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Eksjö kommun
Hässleby kyrka Mariannelund
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Hässleby kyrka Mariannelund
Hässleby kyrka som kyrkan i Mariannelund heter, uppfördes i slutet av 1850-talet och ersatte då en medeltida stenkyrka på samma plats, där det redan ännu tidigare funnits en träkyrka. Träkyrkan som hade status av biskopssäte, brann ner och för offerpengar till Sankt Laurentius, som troligen var kyrkans skyddshelgon uppförde man en ny stenkyrka. Denna lär ha stått direkt öster om den nuvarande kyrkan men rester från den har aldrig påträffats vid grävningar.
Vid en biskopsvisitation 1839 påpekade biskop Hedrén att kyrkan visserligen var i gott skick, men dels var för liten för den 1200 personer stora församlingen och dels inte värdig tidens krav. 1849 ansöker man om att få bygga en ny kyrka, främst på grund av att kyrkan ansågs omodern.
Nuvarande kyrka uppfördes efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander, som räknas som en av en av 1800-talets främsta arkitekter. Men man följde inte helt arkitektens anvisningar. Tornet utformades till exempel annorlunda.
Grunden lades 1856 samtidigt som man lät den gamla kyrkan stå kvar.
Julen 1858 kunde man börja fira gudstjänst i den nya kyrkan, även om den inte var färdig. 1859 uppfördes tornet och på hösten 1860 avsynades bygget, för att slutligen invigas 1861 av kontraktsprost Johan Arvid Moberger i Södra Vi.
Ursprungligen hade tornet en reslig tornspira, men efter att blixten slagit ner i tornet två gånger - 1888 och 1891 byggdes tornet om till sitt nuvarande utseende. Denna gång följdes Scholanders originalritningar och tornspiran ersattes med ett enkelt sadeltak.
Kyrkans predikstol ritades ursprungligen av kyrkans arkitekt Scholander och lär vara byggd på stommen från gamla kyrkans predikstol, Vid 1925 års renovering ersattes dess nyromanska karaktär med barockstil genom att använda bevarade delar från gamla predikstolen. Predikstolen pryds sedan dess med bevarade träskulpturer från gamla kyrkan, föreställande Kristus och apostlarna Johannes, Petrus och Bartolomeus.
Bland inventarierna finns också en träskulptur av ek, föreställande Kristus och taget ur ett altarskåp från senare delen av 1400-talet.
Den gamla altartavlan målad 1898 av den Linköpingsfödde konstnären Elias Erdtman, hänger nu på långhusets norra vägg.
Denna tavla ersattes vid en restaurering i början av 1960-talet med en altaruppsättning där bland annat fyra målningar av Halmstad-konstnären Waldemar Lorentzon igår. I mitten ser vi ”Kristi återkomst i härlighet” och ”Det nya Jerusalem”, till höger ”Kristi födelse” och till vänster ”Utdrivandet ur paradiset”. Lorentzon engagerade sig redan i slutet av 1930-talet i den kristna Oxfordgrupprörelsen och ägnade sig tidigt och från 1950-talet huvudsakligen åt kyrkligt måleri.
I sakristians övervåning finns bland annat den ursprungliga altarprydnaden, ett äldre förgyllt kors från 1786, skänkt till kyrkan av majoren vid Kalmar regemente, sedermera generalen Gustaf Adolf von Siegroth och dennes hustru. Och det är för övrigt efter henne som Mariannelund är uppkallats. Namnet som ursprungligen var Marianalund skapades av von Siegroth när han 1755 köpte gården Strömstorp och därefter uppkallade gården efter sin fru Mariana Makleer.
På kyrkan södra vägg sitter ett begravningsvapen över översten Christer Lillie till Hässelby, död 1673.
Och det var till hans minne som hans änka Margareta Drake af Hagelsrum 1675 skänkte dopfunten av driven mässing, möjligen tillverkad vid mässingsbruket i Norrköping.
Ovanför dopfunten hänger en vävnad av Elisabeth Bergstrand-Poulsen med motivet ”Gudmodern” utförd i början av 1930-talet på Handarbetets vänner i Stockholm.
Kororgeln byggdes 1974 av Åkerman & Lund i Knivsta.
Kyrkans huvudorgel som byggdes 1878 av bröderna Sven och Erik Nordström hade ursprungligen 14 stämmor, men byggdes 1951 ut till 30 stämmor. Orgelfasaden är i ursprungligt skick, men ryggpositivet kom till 1948.
Vid en biskopsvisitation 1839 påpekade biskop Hedrén att kyrkan visserligen var i gott skick, men dels var för liten för den 1200 personer stora församlingen och dels inte värdig tidens krav. 1849 ansöker man om att få bygga en ny kyrka, främst på grund av att kyrkan ansågs omodern.
Nuvarande kyrka uppfördes efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander, som räknas som en av en av 1800-talets främsta arkitekter. Men man följde inte helt arkitektens anvisningar. Tornet utformades till exempel annorlunda.
Grunden lades 1856 samtidigt som man lät den gamla kyrkan stå kvar.
Julen 1858 kunde man börja fira gudstjänst i den nya kyrkan, även om den inte var färdig. 1859 uppfördes tornet och på hösten 1860 avsynades bygget, för att slutligen invigas 1861 av kontraktsprost Johan Arvid Moberger i Södra Vi.
Ursprungligen hade tornet en reslig tornspira, men efter att blixten slagit ner i tornet två gånger - 1888 och 1891 byggdes tornet om till sitt nuvarande utseende. Denna gång följdes Scholanders originalritningar och tornspiran ersattes med ett enkelt sadeltak.
Kyrkans predikstol ritades ursprungligen av kyrkans arkitekt Scholander och lär vara byggd på stommen från gamla kyrkans predikstol, Vid 1925 års renovering ersattes dess nyromanska karaktär med barockstil genom att använda bevarade delar från gamla predikstolen. Predikstolen pryds sedan dess med bevarade träskulpturer från gamla kyrkan, föreställande Kristus och apostlarna Johannes, Petrus och Bartolomeus.
Bland inventarierna finns också en träskulptur av ek, föreställande Kristus och taget ur ett altarskåp från senare delen av 1400-talet.
Den gamla altartavlan målad 1898 av den Linköpingsfödde konstnären Elias Erdtman, hänger nu på långhusets norra vägg.
Denna tavla ersattes vid en restaurering i början av 1960-talet med en altaruppsättning där bland annat fyra målningar av Halmstad-konstnären Waldemar Lorentzon igår. I mitten ser vi ”Kristi återkomst i härlighet” och ”Det nya Jerusalem”, till höger ”Kristi födelse” och till vänster ”Utdrivandet ur paradiset”. Lorentzon engagerade sig redan i slutet av 1930-talet i den kristna Oxfordgrupprörelsen och ägnade sig tidigt och från 1950-talet huvudsakligen åt kyrkligt måleri.
I sakristians övervåning finns bland annat den ursprungliga altarprydnaden, ett äldre förgyllt kors från 1786, skänkt till kyrkan av majoren vid Kalmar regemente, sedermera generalen Gustaf Adolf von Siegroth och dennes hustru. Och det är för övrigt efter henne som Mariannelund är uppkallats. Namnet som ursprungligen var Marianalund skapades av von Siegroth när han 1755 köpte gården Strömstorp och därefter uppkallade gården efter sin fru Mariana Makleer.
På kyrkan södra vägg sitter ett begravningsvapen över översten Christer Lillie till Hässelby, död 1673.
Och det var till hans minne som hans änka Margareta Drake af Hagelsrum 1675 skänkte dopfunten av driven mässing, möjligen tillverkad vid mässingsbruket i Norrköping.
Ovanför dopfunten hänger en vävnad av Elisabeth Bergstrand-Poulsen med motivet ”Gudmodern” utförd i början av 1930-talet på Handarbetets vänner i Stockholm.
Kororgeln byggdes 1974 av Åkerman & Lund i Knivsta.
Kyrkans huvudorgel som byggdes 1878 av bröderna Sven och Erik Nordström hade ursprungligen 14 stämmor, men byggdes 1951 ut till 30 stämmor. Orgelfasaden är i ursprungligt skick, men ryggpositivet kom till 1948.
