Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Eksjö kommun
Mellby kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Mellby kyrka
Mellby kyrka antas uppförd under 1400-talet, en tid då denna typ av kyrkor var vanliga, uppförda av tuktad gråsten med timrade spånklädda gavlar.
Men kanske är kyrkan byggd redan under tidig medeltid. En dendrokronologisk undersökning visar nämligen att takstolarna är resta av virke som fällts under 1290-talet eller senare och sen kompletterades under 1340-talet med nya takstolar. Dateringen av virket till 1290-talet eller senare sammanfaller med den äldsta skriftliga uppgiften om Mellby från 1291 då kyrkomannen och ärkedjäknen Sigtrag testamenterade ett brevarium och ett missale till kyrkan.
Klockstapeln omtalas under 1500-talets slut. Den var från början öppen, och klockorna sattes i rörelse med linor nerifrån. År 1673 ombyggdes klockstapeln och vid ytterligare renovering på 1820-talet brädfodrades mittendelen och den blev därmed täckt.
I stapeln hänger två klockor, båda gjutna på 1700-talet.
Västgötalagen från 1200-talet finns en hel lagparagraf som berättar om riskerna med kyrkklockan. En nutida tolkning skulle vara att om klockan hänger i kyrkan och faller i huvudet ska man betala botpengar. Det var dock skillnad på vem som fick klockan på sig.
Bland annat kan vi läsa att om klockan föll i huvudet på prästen eller klockaren fick de skylla sig själva, Det var ju deras uppgift att se till att repen som höll uppe klockan inte var sliten.
Den runsten som står på kyrkogården hittade man 1968 vid en restaurering av kyrkan. Den låg under grunden till sakristian, och man tror att den ursprungligen kan ha stått uppställd vid vägen utanför kyrkan. Ytterligare en runsten ska ha funnits en bit ut i åkern vid kyrkan, men en ilsken bonde lär ha forslat bort den sedan hans grödor blivit nedtrampade av nyfikna åskådare!
På stenen vid kyrkan står i översättning inristat ”Germund lät göra detta minnesmärke efter Ödälv och Varin, Vinjut efter Tryggulf, sin fader. Gud hjälpe deras ande!”
Namnen på stenen är väldigt speciella. Namnet Varin hittar vi även på Rökstenen i Östergötland! Och det mycket ovanliga Ödälv liksom Tryggylf finns bara här.
De restaureringar som genomfört av kyrkan har bara medfört smärre ändringar och den medeltida karaktären är välbevarad. Bland annat återfick kyrkan sin yttre medeltida putstyp i slutet av 1960-talet.
Ursprungligen fanns ingången på den södra långväggen, och man kan ännu se spår efter ingången. Under det sydvästra fönstret ligger det en sten som sticker ut, likt en tröskelsten, med ett riddarkors inristat. Här fanns det alltså förr en ingång till kyrkan som sedan länge är igenmurad.
I mitten av korset finns ett modernare inslag. Det är en mätpunkt, en så kallad höjdpunkt som för den invigde berättar att det här är 201,24 meter över havet.
Vid ingången till kyrkan finns ett solur från 1702.
Koret präglas främst av ett enkelt altare med ett modernt krucifix utfört av konstnär Eva Spångberg.
Bakom detta sitter i korfönstret en glasmålning från 1880-talet föreställande den uppståndne Kristus med segerfanan. Vid sidan om korfönstret finns delar från det senmedeltida altarskåpet.
Altarskåpet har sedan medeltiden stått på högaltaret, men 1826 tog skåpet isär och mittpartiet placerades norr om korfönstret och de två dörrarna söder om denna. På dörrarna är Passionshistorien illustrerad.
På själva skåpet kan vi se aposteln Andreas hitt höger och till vänster Johannes Döparen. Den sistnämnde kan dock lätt tolkas som apostel Petrus eftersom han håller en nyckel i sin hand. Nyckel kom dock på plats 1885, då en orgelbyggare E. Nordström på besök tillverkar en nyckel och satte den i Johannes Döparens högra handen.
Troligen tillverkades altarskåpet av en Rhenlänsk mästare i början av 1500-talet.
Krucifixet som hänger på södra väggen är tillverkad 1705 av bildhuggaren Carl Hane. Enligt en inventariebok hade den tidigare haft sin plats över altartavlan som stod på altaret.
Predikstolen är från 1675. Förutom Jesus som världens frälsare är predikstolen utsmyckad med de fyra evangelisterna, var och en med sin symbol vid sina fötter.
Dopfunten i mässing är tillverkad 1662 i Norrköping.
Målningarna i taket gjordes av Eksjömålaren Olof Raam mellan åren 1719-1722. Målningarna består av elva figurscener i åttkantiga kassettfält. I mitten finns en framställning av yttersta domen, medan de övriga scenerna är hämtade från Gamla och Nya testamentet.
Vi kan här bland annat se Adam och Eva i paradiset, Jesu födelse i Betlehem, den sista nattvarden och korsfästelsen.
Under målningarna kan man skymta ett ännu äldre måleri, kanske från senare delen av 1500-talet.
Kyrkan äger flera mässhakar vara den äldsta som är utställd i en monter framme i koret troligen tillverkades i Köln i slutet av 1400-talet. Både fram och baksidan av mässhaken är broderade. Här hittar vi parvis apostlar och kyrkofäder och Kristus som överlämna nycklarna till aposteln Petrus. En grupp består av Petrus som påve jämte Paulus. Slutligen Abraham, offrande Isak, samt kung David.
1916 byttes den gamla orgel ut mot en ny från firman Setterqvist & son i Örebro. Man behöll dock orgelfasaden från 1844. Orgeln har senare renoverats flera gånger, bland annat 1969 av orgelbyggare Johannes Künkel i Lund.
Men kanske är kyrkan byggd redan under tidig medeltid. En dendrokronologisk undersökning visar nämligen att takstolarna är resta av virke som fällts under 1290-talet eller senare och sen kompletterades under 1340-talet med nya takstolar. Dateringen av virket till 1290-talet eller senare sammanfaller med den äldsta skriftliga uppgiften om Mellby från 1291 då kyrkomannen och ärkedjäknen Sigtrag testamenterade ett brevarium och ett missale till kyrkan.
Klockstapeln omtalas under 1500-talets slut. Den var från början öppen, och klockorna sattes i rörelse med linor nerifrån. År 1673 ombyggdes klockstapeln och vid ytterligare renovering på 1820-talet brädfodrades mittendelen och den blev därmed täckt.
I stapeln hänger två klockor, båda gjutna på 1700-talet.
Västgötalagen från 1200-talet finns en hel lagparagraf som berättar om riskerna med kyrkklockan. En nutida tolkning skulle vara att om klockan hänger i kyrkan och faller i huvudet ska man betala botpengar. Det var dock skillnad på vem som fick klockan på sig.
Bland annat kan vi läsa att om klockan föll i huvudet på prästen eller klockaren fick de skylla sig själva, Det var ju deras uppgift att se till att repen som höll uppe klockan inte var sliten.
Den runsten som står på kyrkogården hittade man 1968 vid en restaurering av kyrkan. Den låg under grunden till sakristian, och man tror att den ursprungligen kan ha stått uppställd vid vägen utanför kyrkan. Ytterligare en runsten ska ha funnits en bit ut i åkern vid kyrkan, men en ilsken bonde lär ha forslat bort den sedan hans grödor blivit nedtrampade av nyfikna åskådare!
På stenen vid kyrkan står i översättning inristat ”Germund lät göra detta minnesmärke efter Ödälv och Varin, Vinjut efter Tryggulf, sin fader. Gud hjälpe deras ande!”
Namnen på stenen är väldigt speciella. Namnet Varin hittar vi även på Rökstenen i Östergötland! Och det mycket ovanliga Ödälv liksom Tryggylf finns bara här.
De restaureringar som genomfört av kyrkan har bara medfört smärre ändringar och den medeltida karaktären är välbevarad. Bland annat återfick kyrkan sin yttre medeltida putstyp i slutet av 1960-talet.
Ursprungligen fanns ingången på den södra långväggen, och man kan ännu se spår efter ingången. Under det sydvästra fönstret ligger det en sten som sticker ut, likt en tröskelsten, med ett riddarkors inristat. Här fanns det alltså förr en ingång till kyrkan som sedan länge är igenmurad.
I mitten av korset finns ett modernare inslag. Det är en mätpunkt, en så kallad höjdpunkt som för den invigde berättar att det här är 201,24 meter över havet.
Vid ingången till kyrkan finns ett solur från 1702.
Koret präglas främst av ett enkelt altare med ett modernt krucifix utfört av konstnär Eva Spångberg.
Bakom detta sitter i korfönstret en glasmålning från 1880-talet föreställande den uppståndne Kristus med segerfanan. Vid sidan om korfönstret finns delar från det senmedeltida altarskåpet.
Altarskåpet har sedan medeltiden stått på högaltaret, men 1826 tog skåpet isär och mittpartiet placerades norr om korfönstret och de två dörrarna söder om denna. På dörrarna är Passionshistorien illustrerad.
På själva skåpet kan vi se aposteln Andreas hitt höger och till vänster Johannes Döparen. Den sistnämnde kan dock lätt tolkas som apostel Petrus eftersom han håller en nyckel i sin hand. Nyckel kom dock på plats 1885, då en orgelbyggare E. Nordström på besök tillverkar en nyckel och satte den i Johannes Döparens högra handen.
Troligen tillverkades altarskåpet av en Rhenlänsk mästare i början av 1500-talet.
Krucifixet som hänger på södra väggen är tillverkad 1705 av bildhuggaren Carl Hane. Enligt en inventariebok hade den tidigare haft sin plats över altartavlan som stod på altaret.
Predikstolen är från 1675. Förutom Jesus som världens frälsare är predikstolen utsmyckad med de fyra evangelisterna, var och en med sin symbol vid sina fötter.
Dopfunten i mässing är tillverkad 1662 i Norrköping.
Målningarna i taket gjordes av Eksjömålaren Olof Raam mellan åren 1719-1722. Målningarna består av elva figurscener i åttkantiga kassettfält. I mitten finns en framställning av yttersta domen, medan de övriga scenerna är hämtade från Gamla och Nya testamentet.
Vi kan här bland annat se Adam och Eva i paradiset, Jesu födelse i Betlehem, den sista nattvarden och korsfästelsen.
Under målningarna kan man skymta ett ännu äldre måleri, kanske från senare delen av 1500-talet.
Kyrkan äger flera mässhakar vara den äldsta som är utställd i en monter framme i koret troligen tillverkades i Köln i slutet av 1400-talet. Både fram och baksidan av mässhaken är broderade. Här hittar vi parvis apostlar och kyrkofäder och Kristus som överlämna nycklarna till aposteln Petrus. En grupp består av Petrus som påve jämte Paulus. Slutligen Abraham, offrande Isak, samt kung David.
1916 byttes den gamla orgel ut mot en ny från firman Setterqvist & son i Örebro. Man behöll dock orgelfasaden från 1844. Orgeln har senare renoverats flera gånger, bland annat 1969 av orgelbyggare Johannes Künkel i Lund.
