Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Nässjö kommun
Flisby kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Flisby kyrka
Det uppges att den första kyrkan i Flisby, byggd under första delen av 1100-talet tjänade som gårdskyrka åt kung Sverker den äldre, och mycket talar för att denna kyrka var den äldsta i norra Småland.
Den medeltida kyrkan blev under 1800-talet för liten för den växande församlingen i Flisby och man planerade därför först att utvidga kyrkan. Ritningar som uppgjordes 1835 av länsbyggmästaren Carl Robert Palmér godkändes av Överintendentsämbetet, men två år senare hade förutsättningarna ändrats och man ville nu istället bygga en ny kyrka.
De första ritningarna till den nya kyrkan togs fram 1843 av församlingen själv, men ritningarna bearbetats sedan av arkitekt Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet i Stockholm.
När byggmästare Johan Granquist från Mogata i Östergötland uppförde kyrkan - som är orienterad med koret i söder, istället för som vanligen med koret mot öster, följde han i stort sett ritningarna. Kyrkobygget inleddes 1850, sockenborna bearbetade och levererade gråsten, timmer hämtades från prästgårdens mark och kalk från Hamnaryd brändes på platsen.
Under tre somrar gjordes dagsverken av sockenborna och 1853 var kyrkobygget klart.
Den gamla kyrkan stod kvar flera år efter det att den nya tagits i bruk. Efter biskopens rekommendation och sockenstämmobeslut 1857 revs den slutligen efter att man först hade gjort en uppmätningsritning.
Grundmurarna till denna första kyrka är frilagda och bevarade ett hundratal meter sydväst om den nuvarande kyrkan.
I kyrkans torn hänger två klockor. Den större av de båda är gjuten 1828 av Eric Lundqvist i Jönköping. Detta skedde, enligt en text på klockan, under: ”Carl XIV Johans regering då baron L Hierta var landshövding och M Wallenberg biskop. Kyrkvärdar var Isak Abrahamsson och Petrus Isakson.”
På den mindre klockan finns en text på latin som berättar att den ursprungligen gjöts 1778, men att den efter att fördärvats under ett åskoväder 1828 blev omgjuten av Erik Lundqvist.
Blixten hade slagit ned i klockstapeln invid den gamla kyrkan, där de båda äldre klockorna hängde. En ny klockstapel uppfördes där de båda nygjutna klockorna fick sin plats - innan de så småningom flyttades över till den nybyggda kyrkan.
Altartavlan som föreställer ”Kristi Himmelsfärd” målades 1857 av konstnären Gustaf Adolf Engman. Engman föddes i Vadstena 1792 och blev tidigt föräldralös. Han hade en märklig levnadsbana. Från att valla getter blev han betjänt på en herrgård. Med tiden kom han att jobba som kammartjänare och hovmästare i Stockholm innan han satsade på den konstnärliga banan och blev kyrkomålare.
Den magnifika ramen tillverkades av orgelbyggare Sven Nordström, som även byggt orgeln här i Flisby kyrka. Jag återkommer strax till denna.
Predikstolen är skulpterad av A Stridsberg från Söderköping, och har som motiv lagens tavlor, hoppets ankare, försoningens kors och kalk, stridens svärd och segerns krona.
I ett mindre dopkapell finns dopfunten av sandsten, förmodligen skapad av en anonym stenhuggare som vi idag kallar Bestarius, eller Vilddjursmästaren, är från andra hälften av 1100-talet.
Här finns också några gravstenar i golvet. Den ena är över Jöns Booson som hade tillsats av Gustav Vasas som fogde över Norra och Södra Vedbo härader under nära 30 år, fram till sin död 1598. Han fick Syreda i livstidsförläning av Gustav Vasa. Under sina sista åren var han också kronofogde över Kinda och Ydre härader.
I kyrkan finns också något som är ganska ovanligt. Församlingsbornas placering i kyrkbänkarna var förr viktig då den visade hierarkin inom socknen. De ledande i socknen, socialt eller ekonomiskt, placerades i bänkraden närmast koret, och så vidare. De sämst bemedlade fick sitta längst bak eller på läktare. För att hitta sin plats var vanligen bänkradens nummer målat på bänkdörrarna. Men så är det inte i Flisby kyrka. Här målade man istället siffrorna på bänken ovanför psalmboksstödet.
Först när den nybyggda kyrkan torkat ut tillräckligt kunde orgeln börja uppföras. Detta skedde under åren 1856-57 av orgelbyggaren Sven Nordström som då var bosatt i Flisby.
Orgeln här i Flisby som räknas till en av de främre i landet och är en av kyrkans värdefullaste inventarier, har renoverats flera gånger, senast 1999 då den så långt som möjligt återställdes till ursprungligt skick.
Fasaden ritades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Johan Erik Söderlund.
I gravkoret direkt öster om kyrkan, och som tillhör J E Berggren förvaras bland annat ett vackert altarskåp som är ett svenskt arbete från 1500-talets början, och som en tid varit deponerat hos Jönköpings län museum.
Här finns också ett krucifix från 1200-talets senare del. Samt den gamla kyrkans predikstol som daterar sig till år 1688.
Den medeltida kyrkan blev under 1800-talet för liten för den växande församlingen i Flisby och man planerade därför först att utvidga kyrkan. Ritningar som uppgjordes 1835 av länsbyggmästaren Carl Robert Palmér godkändes av Överintendentsämbetet, men två år senare hade förutsättningarna ändrats och man ville nu istället bygga en ny kyrka.
De första ritningarna till den nya kyrkan togs fram 1843 av församlingen själv, men ritningarna bearbetats sedan av arkitekt Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet i Stockholm.
När byggmästare Johan Granquist från Mogata i Östergötland uppförde kyrkan - som är orienterad med koret i söder, istället för som vanligen med koret mot öster, följde han i stort sett ritningarna. Kyrkobygget inleddes 1850, sockenborna bearbetade och levererade gråsten, timmer hämtades från prästgårdens mark och kalk från Hamnaryd brändes på platsen.
Under tre somrar gjordes dagsverken av sockenborna och 1853 var kyrkobygget klart.
Den gamla kyrkan stod kvar flera år efter det att den nya tagits i bruk. Efter biskopens rekommendation och sockenstämmobeslut 1857 revs den slutligen efter att man först hade gjort en uppmätningsritning.
Grundmurarna till denna första kyrka är frilagda och bevarade ett hundratal meter sydväst om den nuvarande kyrkan.
I kyrkans torn hänger två klockor. Den större av de båda är gjuten 1828 av Eric Lundqvist i Jönköping. Detta skedde, enligt en text på klockan, under: ”Carl XIV Johans regering då baron L Hierta var landshövding och M Wallenberg biskop. Kyrkvärdar var Isak Abrahamsson och Petrus Isakson.”
På den mindre klockan finns en text på latin som berättar att den ursprungligen gjöts 1778, men att den efter att fördärvats under ett åskoväder 1828 blev omgjuten av Erik Lundqvist.
Blixten hade slagit ned i klockstapeln invid den gamla kyrkan, där de båda äldre klockorna hängde. En ny klockstapel uppfördes där de båda nygjutna klockorna fick sin plats - innan de så småningom flyttades över till den nybyggda kyrkan.
Altartavlan som föreställer ”Kristi Himmelsfärd” målades 1857 av konstnären Gustaf Adolf Engman. Engman föddes i Vadstena 1792 och blev tidigt föräldralös. Han hade en märklig levnadsbana. Från att valla getter blev han betjänt på en herrgård. Med tiden kom han att jobba som kammartjänare och hovmästare i Stockholm innan han satsade på den konstnärliga banan och blev kyrkomålare.
Den magnifika ramen tillverkades av orgelbyggare Sven Nordström, som även byggt orgeln här i Flisby kyrka. Jag återkommer strax till denna.
Predikstolen är skulpterad av A Stridsberg från Söderköping, och har som motiv lagens tavlor, hoppets ankare, försoningens kors och kalk, stridens svärd och segerns krona.
I ett mindre dopkapell finns dopfunten av sandsten, förmodligen skapad av en anonym stenhuggare som vi idag kallar Bestarius, eller Vilddjursmästaren, är från andra hälften av 1100-talet.
Här finns också några gravstenar i golvet. Den ena är över Jöns Booson som hade tillsats av Gustav Vasas som fogde över Norra och Södra Vedbo härader under nära 30 år, fram till sin död 1598. Han fick Syreda i livstidsförläning av Gustav Vasa. Under sina sista åren var han också kronofogde över Kinda och Ydre härader.
I kyrkan finns också något som är ganska ovanligt. Församlingsbornas placering i kyrkbänkarna var förr viktig då den visade hierarkin inom socknen. De ledande i socknen, socialt eller ekonomiskt, placerades i bänkraden närmast koret, och så vidare. De sämst bemedlade fick sitta längst bak eller på läktare. För att hitta sin plats var vanligen bänkradens nummer målat på bänkdörrarna. Men så är det inte i Flisby kyrka. Här målade man istället siffrorna på bänken ovanför psalmboksstödet.
Först när den nybyggda kyrkan torkat ut tillräckligt kunde orgeln börja uppföras. Detta skedde under åren 1856-57 av orgelbyggaren Sven Nordström som då var bosatt i Flisby.
Orgeln här i Flisby som räknas till en av de främre i landet och är en av kyrkans värdefullaste inventarier, har renoverats flera gånger, senast 1999 då den så långt som möjligt återställdes till ursprungligt skick.
Fasaden ritades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Johan Erik Söderlund.
I gravkoret direkt öster om kyrkan, och som tillhör J E Berggren förvaras bland annat ett vackert altarskåp som är ett svenskt arbete från 1500-talets början, och som en tid varit deponerat hos Jönköpings län museum.
Här finns också ett krucifix från 1200-talets senare del. Samt den gamla kyrkans predikstol som daterar sig till år 1688.
