Berättelser om kyrkor i Linköpings stift
lista / karta Eksjö kommun
Hults kyrka
Berättelser om kyrkor
i Linköpings stift
lista
Hults kyrka
Invigningen av nuvarande kyrkan i Hult, som ovanligt nog har koret orienterat mot söder, förrättades den 7 augusti 1841 av biskop Hendrén och den första gudstjänsten hölls första advent samma år.
Hults gamla kyrka låg intill prästgården cirka tre kilometer söder om den nuvarande kyrkan. Denna första kyrka hade på 1600-talet blivit för liten för den växande församlingen och byggdes därför ut flera gånger, men det räckte ändå inte till. I slutet av 1700-talet diskuterades bygget av en gemensam kyrkan med Edshult, men man kunde inte bestämma sig för var den nya gemensamma kyrkan skulle byggas. De båda församlingarna fick senare tillstånd att bygga var sin kyrka, och platsen för Hults nya kyrka blev på mark skänkt av gästgivarens Johan Abrahamsson på Ekeberg.
Den nya kyrkan är ritad av Axel Nyström vid Överintendentsämbetet, men vid bygget följde man inte helt ritningarna. Bland annat fick tornet en annan utformning än vad Nyström tänkt sig. Man använde förmodligen även ett ritningsförlag som Överintendentsämbetet uträttat för den tänkta gemensamma kyrkan för Hult och Edshult.
Den gamla kyrkan i Hult revs 1842, året efter att den nya kyrkan i Hult stod färdig.
Sten från den gamla kyrkan kom till användning när man reste kyrkogårdsmuren. Och av virket byggde man sockenboden, som står invid den gamla fattigstugan.
År 1906 satte man in altaruppsatsen som tidigare funnits i den gamla kyrkan. Altaruppsatsen hade skänkts till kyrkan år 1671 av överstelöjtnanten Stråle på Skällsnäs och är utförd i vad som kallas provinsiell barockstil av Swen Torbiörnsson Röding i Jönköping.
På 1960-talet flyttade man den gamla altaruppsatsen. Detta var dock en provuppställning som inte var förankrad hos berörda övermyndigheter, och inte heller hon församlingen, och på allmän begäran av församlingsborna återfördes altaruppsatsen 1982 till koret med placering enligt landsantikvariens anvisningar.
Den gamla predikstolen som nu är placerad på platsen för den västra ingången är utförd 1678, sannolikt också av Swen Torbiörnsson Röding.
Vid senaste renoveringen uppsattes de båda oljemålningarna med blommotiv i korabsiden, utförda av konstnären Folke Eriksson från Bankeryd.
Oljemålningarna över korväggarnas båda dörrar med motiven Kristus i Getsemane och Uppståndelsen, har gjorts år 1877 av konstnären Ludvig Frid.
Dopfunten i sandsten från gamla kyrkan är ett arbete av den så kallade Njudungsmästaren i början av 1200-talet, är ornerad med arkader och fabeldjur i relief på cuppan. Foten har dubbla rader djurhuvuden.
I kyrkan finns också en mässingsfunt som är tillverkad i Norrköping 1671 och skänkt till kyrkan av överstelöjtnant Stråle på Skällsnäs.
En målad brudbänk från 1715 kommer från den tidigare kyrkan.
En brudkrona, tillverkad av Eksjömästaren Roluf Olofsson 1670-talet.
Till dopfunten hör en flat dopskål med öra, skänkt till kyrkan år 1667.
En vinkanna har gjorts av guldsmeden Arvid Castman i Eksjö år 1741 och samma mästare har bland annat också år 1759 signerat kalk och patén i rokokostil.
Kororgeln är byggd av Ålems orgelverkstad, men orgelhuset och fasaden är ritat av orgelkonsult Carl-Gustaf Lewenhaupt i Kisa, och bildhuggerierna utförda av Erik Nilsson i Blomstermåla. Målning och förgyllning har gjorts av målarmästare Rune Håkansson, Barkeryd.
Orgelverket i Hult byggdes år 1841 av Sven Nordström, och hör musikaliskt till ett av landets främsta. Sven Nordström var rustmästare vid Jönköpings regemente, men drabbades i början av 1830-talet av en ”svår bröstsjukdom” och måste därför lämna sin tjänst vid regementet. Sven började istället bygga orglar, men hur och var han förvärvade sin yrkesskicklighet är okänt. Han efterlämnade bland annat en stor arbetsbok innehållande konstruktioner av mensurer m.m., vilket visar att han tillämpade fackmässiga metoder. Hans instrument utmärker sig för ett utomordentligt högklassigt hantverk och stor klangskönhet.
Verket har renoverats och omändrats flera gånger, senast 1991 av Grönlunds Orgelbyggeri i Gamlestad, Norrbotten.
Hults gamla kyrka låg intill prästgården cirka tre kilometer söder om den nuvarande kyrkan. Denna första kyrka hade på 1600-talet blivit för liten för den växande församlingen och byggdes därför ut flera gånger, men det räckte ändå inte till. I slutet av 1700-talet diskuterades bygget av en gemensam kyrkan med Edshult, men man kunde inte bestämma sig för var den nya gemensamma kyrkan skulle byggas. De båda församlingarna fick senare tillstånd att bygga var sin kyrka, och platsen för Hults nya kyrka blev på mark skänkt av gästgivarens Johan Abrahamsson på Ekeberg.
Den nya kyrkan är ritad av Axel Nyström vid Överintendentsämbetet, men vid bygget följde man inte helt ritningarna. Bland annat fick tornet en annan utformning än vad Nyström tänkt sig. Man använde förmodligen även ett ritningsförlag som Överintendentsämbetet uträttat för den tänkta gemensamma kyrkan för Hult och Edshult.
Den gamla kyrkan i Hult revs 1842, året efter att den nya kyrkan i Hult stod färdig.
Sten från den gamla kyrkan kom till användning när man reste kyrkogårdsmuren. Och av virket byggde man sockenboden, som står invid den gamla fattigstugan.
År 1906 satte man in altaruppsatsen som tidigare funnits i den gamla kyrkan. Altaruppsatsen hade skänkts till kyrkan år 1671 av överstelöjtnanten Stråle på Skällsnäs och är utförd i vad som kallas provinsiell barockstil av Swen Torbiörnsson Röding i Jönköping.
På 1960-talet flyttade man den gamla altaruppsatsen. Detta var dock en provuppställning som inte var förankrad hos berörda övermyndigheter, och inte heller hon församlingen, och på allmän begäran av församlingsborna återfördes altaruppsatsen 1982 till koret med placering enligt landsantikvariens anvisningar.
Den gamla predikstolen som nu är placerad på platsen för den västra ingången är utförd 1678, sannolikt också av Swen Torbiörnsson Röding.
Vid senaste renoveringen uppsattes de båda oljemålningarna med blommotiv i korabsiden, utförda av konstnären Folke Eriksson från Bankeryd.
Oljemålningarna över korväggarnas båda dörrar med motiven Kristus i Getsemane och Uppståndelsen, har gjorts år 1877 av konstnären Ludvig Frid.
Dopfunten i sandsten från gamla kyrkan är ett arbete av den så kallade Njudungsmästaren i början av 1200-talet, är ornerad med arkader och fabeldjur i relief på cuppan. Foten har dubbla rader djurhuvuden.
I kyrkan finns också en mässingsfunt som är tillverkad i Norrköping 1671 och skänkt till kyrkan av överstelöjtnant Stråle på Skällsnäs.
En målad brudbänk från 1715 kommer från den tidigare kyrkan.
En brudkrona, tillverkad av Eksjömästaren Roluf Olofsson 1670-talet.
Till dopfunten hör en flat dopskål med öra, skänkt till kyrkan år 1667.
En vinkanna har gjorts av guldsmeden Arvid Castman i Eksjö år 1741 och samma mästare har bland annat också år 1759 signerat kalk och patén i rokokostil.
Kororgeln är byggd av Ålems orgelverkstad, men orgelhuset och fasaden är ritat av orgelkonsult Carl-Gustaf Lewenhaupt i Kisa, och bildhuggerierna utförda av Erik Nilsson i Blomstermåla. Målning och förgyllning har gjorts av målarmästare Rune Håkansson, Barkeryd.
Orgelverket i Hult byggdes år 1841 av Sven Nordström, och hör musikaliskt till ett av landets främsta. Sven Nordström var rustmästare vid Jönköpings regemente, men drabbades i början av 1830-talet av en ”svår bröstsjukdom” och måste därför lämna sin tjänst vid regementet. Sven började istället bygga orglar, men hur och var han förvärvade sin yrkesskicklighet är okänt. Han efterlämnade bland annat en stor arbetsbok innehållande konstruktioner av mensurer m.m., vilket visar att han tillämpade fackmässiga metoder. Hans instrument utmärker sig för ett utomordentligt högklassigt hantverk och stor klangskönhet.
Verket har renoverats och omändrats flera gånger, senast 1991 av Grönlunds Orgelbyggeri i Gamlestad, Norrbotten.
